Härligt med jobbig träning

Det är underbart med träning som fullständigt kör slut på en. I alla fall efteråt. När man väl springer/cyklar/eller vad det nu kan vara, just då kanske man helst vill lägga sig ner och bara ge upp när det är som jobbigast. Men efteråt är känslan fantastisk. Man får ett kvitto på att träningen verkligen varit effektiv.

Idag var jag på 45 minuter spinning på Sats på lunchen. Det var vikarie, han kör i vanliga fall på Sats Odenplan. Shit, gryyyyymt jobbigt. Men vilken pepp han hade. Jag trodde aldrig jag skulle orka hela passet men det gjorde jag och själv tycker jag att jag gjorde det med bravur!

En annan träningsform som också tar musten ur mig är att köra intervaller när jag springer. Jag har de senaste två veckorna lagt in intervaller en gång i veckan (det ska jag försöka fortsätta med). Då springer jag efter ca 7-8 minuter jogguppvärmning 1 minut snabbt och en halv minut joggvila. Det upprepar jag 10 gånger. Sen har jag ca 5-10 minuter nedvarvningsjogg. I helgen körde jag trappintervaller. Vi har en megalång och seg trappa på en kyrkogård ganska nära där vi bor. Den är perfekt för trappintervaller (dock tycker jag det är ganska obehagligt att springa där då jag ofta springer tidigt på morgonen och det är helt folktomt). 10 minuters jogg till kyrkogården, upp och ner för trapporna 10 gånger och 10 minuter jogg hem. Jobbigt men effektivt.