Att inte tycka som alla andra

Vi är många som vill vara unika. Men när det kommer till kritan följer vi strömmen och gör och tycker som alla andra. Man vill inte sticka ut för mycket då det alltid finns en viss risk med det. Mobbing i olika former är tyvärr en del av mångas vardag.

Vad vill jag då säga med detta? Jo, häromdagen var jag och Mattias iväg och kollade på den hyllade och oscarsnominerade filmen The Master. De flesta recensenter har gett filmen full pott och hyllar både story, foto och framför allt skådespelarinsatserna.

Filmen utspelar sig år 1950. Freddie Quell är en plågad veteran som har spenderat de senaste åren med att dricka och driva runt. Under en berusad natt hoppar han upp på en båt och möter den karismatiske Lanchester Dodd, även känd som ”The Master”. Dodd är den aktade ledaren för en grupp som kallar sig ”The Cause” och bygger upp ett allt populärare trossamfund. Inbjuden till den inre kretsen gör Freddie allt för att följa vägen som utstakats av mästaren.

I rollerna ser vi bland annat Philip Seymour Hoffman, Joaquin Phoenix, Amy Adams och Lena Endre.

Filmen är som sagt oscarsnominerad i tre kategorier och har vunnit en mängd olika priser och utmärkelser.

Oj vad jag gärna jag ville vara som alla andra och älska denna film. Jag ville få samma upplevelse och känsla som recensenterna fått. Jag ville förstå dess storhet. Jag försökte verkligen. Men tyvärr tyckte jag bara filmen var seg och tråkig. Inget hände. Inget alls. Känslan infann sig aldrig. Jag satt mest och vred på mig, åt godis och god dricka och tänkte på annat. Utnyttjade egentiden till att vila och koppla av. Tyvärr… Filmen ger jag betyget 1, eller varför inte ett minus.

Jag vågade knappt berätta detta för Mattias, men han håller med mig till fullo.

Håller du med recensenterna eller tycker du som jag och Mattias? Du har fortfarande chansen att vinna biljetter tilll filmen The Master! Skulle vara kul att höra vad just du tyckte!