Den bortglömda supermaten
De senaste åren har det pratas och skrivits mycket om supermat. Supermat är ett begrepp som kopplas samman med nyttiga livsmedel som innehåller riktigt med vitaminer, mineraler och antioxidanter. Livsmedel som benämns som supermat är bland annat chiafrön, spirulina, cholorella och gojibär. Det är dock inte bara exotiska livsmedel som ingår i benämningen utan även nordiska livsmedel som blåbär, lingon och nässlor. Det finns också den bortglömda supermaten.
Idag skyr många bröd, ris och pasta som pesten. Jag fattar inte varför. Det finns ju nyttiga alternativ som dessutom innehåller ämnen som är av stor betydelse för vår hälsa. Jag talar om fullkornsbröd, fullkornspasta, råris etc. Just fullkorn förtjänar verkligen benämningen supermat men verkar helt glömmas bort i sammanhanget. Fullkorn är spannmål som har sitt naturliga skal kvar och det har mycket goda hälsoegenskaper som påvisats i en mängd olika studier. Trots det har svenskar generellt inte särskilt bra koll på vad fullkorn är bra för och vilka födoämnen som innehåller det.
Rekommenderat dagligt intag av fullkorn (fullkorn är hela kärnor av spannmål som till exempel vete, havre, råg och korn och finns både som mjöl och hela kärnor) är 70 g för kvinnor och 90 g för män. Det motsvarar till exempel två skivor knäckebröd och en portion fullkornspasta. Enligt livsmedelsverket äter bara var tionde svensk tillräckligt. Dels kan det bero på att man inte gillar smaken på de fullkornsrika alternativen, dels kan det bero på osäkerhet och brist på kunskap. Man vet helt enkelt inte i vilka livsmedel man hittar fullkornet. Många känner inte heller till hälsofördelarna med fullkorn. Fullkorn är faktiskt en av de kostfaktorer som är viktigast för prevention av sjukdomar som cancer, hjärt-och kärl samt diabetes. Ett högt fullkornsintag är entydigt kopplat till lägre risk för dessa sjukdomar.
För att öka intaget av fullkorn och förbättra folkhälsan har det startats ett Fullkornspartnerskap i Sverige. Där ingår idag både livsmedelsföretag, organisationer och forskare från Chalmers. Man vill på sikt se till så att vi konsumenter erbjuds ett större utbud av fullkornsprodukter, att dessa produkter ska vara enkla att hitta i butik och restaurang genom till exempel tydliga märkningar samt öka folks medvetenhet om fullkornets hälsofördelar.
Jag försöker verkligen tänka på att få i mig och familjen en bra kost men inser snabbt att just fullkorn kanske inte är vår starka sida. Det blir för det mesta typ skogaholmslimpa, vit pasta och basmatiris. Jag äter alltid havregrynsgröt på vardagar (och två, tyvärr ofta ljusa, smörgåsar) men barnen äter yoghurt. Dags att införa förändringar med andra ord! Vi får skippa franskbröd och vit pasta där man bara använder den innersta delen av kornet, dvs frövitan. De bidrar inte med mer än tomma kalorier, lite protein samt E- och B-vitamin. Istället ska jag välja bröd bakat på fullkornsmjöl, produkter med hela kärnor, fullkornspasta och råris. Barnen lär inte jubla men man får ta det gradvis.
Idag, 18 januari, är det passande nog Internationella fullkornsdagen. Det firade jag genom att äta en frukost fullspäckad av fullkorn vid en föreläsning anordnad av Nestlé som är en av aktörerna i partnerskapet jag nämnde ovan. Det serverades Rågbröd med tomatsalsa, avokado och grillad paprika och Smoothie med röda bär, banan, ingefära, basilika, apelsin, sojadryck och de fullkornsspäckade flingorna Cheerios. Allt veganskt dessutom. Smörgåsen var magiskt god! Den hade jag utan problem käkat två av och också fått barnen att äta utan gnäll vilket är viktigt i sammanhanget. Smoothien föll mig tyvärr inte alls i smaken då jag tyckte att cheerio-smaken tog över för mycket. I vilket fall blev denna frukost en bra start på mitt mer fullkornsrika liv!
Oj, vilket långt men intressant inlägg.
Jadu, fullkorn eller inte, vi vet för lite vad som gör oss mätta i längden, vad som är mer hälsosamt och vad kroppen mår bra av. Självklart är vi individer och allt passar inte alla men jag är nog inte så värst hälsosam av mig, dessvärre.